Koll på brist på kolhydrater och kolesterol

Jaha, så var det dags igen. Stora rubriker om "Fettdoktorn" och därmed efterföljande kommentarer. "Religiös fanatism, diet" osv.

Kan bara återigen hävda och bevisa att mina kolesterolvärden är det minsann inga fel på, trots "fettdiet". Jag prackar inte på någon mina åsikter, men för mig (och flera med mig) så fungerar detta kostsätt utmärkt.

Låt var och en bli salig på sin tro, helt enkelt :-)

För övrigt så har jag en hel del recept att lägga ut men just nu läggs tid på annat. Jag återkommer inom kort, leta gärna bland det som finns så länge!

Margarinplast bättre än annan skit?

Plastkulornas existens i margarin är en av de myter som snurrat både länge och väl vad gäller mat. Inte för att margarin har speciellt mycket med mat att göra. Numera skyddar jag mina barn från detta på hemmaplan i alla fall.
Läs gärna mer om matfetter hos Gunnar Lindgren, där finns mycket matnyttigt (?) om det.

OS på ägg och bacon

Blev lite extra glad och peppad idag när jag hörde Björn Ferry på radion. OS-tävlande på kolhydratsfattig kost, det ni!
Det behövs mer av kändisar och andra sportutövare som visar att det faktiskt går, man behöver inte trycka i sig en massa extra kolhydrater för att lyckas, nä faktiskt inga alls, knappt.

Lätta desserter och godis man kan unna sig

Länge har jag reagerat över Aftonbladets inriktning på sina Viktklubbslänkar/bilder. Massor av sötsaker och liknande. Varför ska man "unna sig" sånt? Måste det hela tiden finnas en belöning för viktnedgång och träning? Den belöning som betyder nåt är ju välmåendet som kommer på köpet. Enligt mig i alla fall.

Jag menar inte alls att man måste försaka och "må dåligt" för att man nån gång äter en efterrätt eller godisbit. Ta det för vad det är, en sällanföreteelse. För min del är det inte värt det. Jag vill inte ha en krånglande mage och en större hunger, för så blir det för mig. Är man känslig för socker så är man. Har ingenting med vikt att göra, bara rent och skärt välmående.

Jag gissar på att de som Viktklubb riktar sig till - med den sortens viktnedgångsrecept - är en del av dem som inte bör frestas med bilder av överdådiga bakverk. Det finns fler som tycker det är lite underligt...

Godis är nyttigt, bara man märker det

Sånt här som Kostdoktorn skriver om gör mig mörkrädd. Vart är världen på väg? Lurendrejeri på hög nivå. Förhoppningsvis så är de flesta kloka nog och använder sitt sunda förnuft, det vill säga låter bli att gå på dessa osunda "rekommendationer".

Köp riktig mat, för sjuttsingen!

Vad är lagom och för vem?

Bra svar på tal har Anna, till en av dessa som tror att vi som är LCHF:are bara äter fett och fett och fett och inga kolhydrater alls... Det är ju faktiskt inte så. OK, jag äter fett till en större mängd än alla dem som är livrädda för att få i sig för mycket av den varan. När ska man inse att det inte är extremvarianter som är det man mår bäst av? Det finns mellanlägen av olika sort i spannet light och fett, det borde alla veta vid det här laget. Jag får i mig kolhydrater till en mängd som passar mig, minsta möjliga. För andra är det andra mängder.

Vad jag tycker är viktigast av allt är att må bra. Det jag och min kropp gillar, det är det jag använder och lever efter. För min del så är denna kosthållning bland det bästa som hänt mig. Den motsträviga personen jag var - i flera dagar *s* - fick på nöten , helt enkelt.

Mina kilon är inte av större vikt och därför lägger jag inte heller tyngd på det, eftersom jag aldrig varit överviktig. Tvärtom, när jag var yngre så kämpade jag för att lägga på mig hull, ville så gärna ha mer kött på benen. Till slut fick jag det och med det var jag nöjd. Länge.

När jag för ett år sedan började träna - efter att ha haft ett uppehåll på ca 25 år - blev jag itutad hur viktigt det är med kolhydrater för att kroppen ska kunna ta till sig träningen på rätt sätt. Det kan man läsa överallt där träning nämns, så är det bara. Nu var det ingen elitsatsning jag gjorde så jag åt väl ungefär som jag brukade. Efter ett tag märkte jag att jag blev hungrigare och ökade på mängden jag åt, antal gånger, alltså, inte per portion. Med en ämnesomsättning som jobbar för högtryck så blev det 6-7 ggr/dag, det fick inte gå mer än 3 timmar emellan, då höll jag på att svimma (eller strypa nån stackare som kom i min väg). Frukt åt jag 3-4 st däremellan, utspritt över dagen.

När vi då skulle pröva LCHF så var jag ordentligt skeptisk. Hur skulle det här funka? Jag var rädd att inte orka träna och även för att gå ner i vikt. Båda de rädslorna har kommit på skam! Träningen var lite segare ett par veckor men sedan har jag känt mig piggare och lättare i kroppen. Vikten, då? 3-4 kg försvann ganska omgående men sen var det stopp. Tack och lov. De kilona tog på rätt ställen, kärlekshandtag och mage, så dem kan jag undvara :-)

Nu när jag kör styrketräning så fyller jag ibland på med en proteindrink efteråt, men någon kolhydratsladdning blir det inte. Jag är aldrig sugen på mjölprodukter. Från att ha varit en pasta - och brödmänniska av stora mått har jag blivit en sån som inte saknar det alls. Jag traktar inte efter det och jag vet vilka konsekvenser det får för mig om jag skulle "synda". Uppblåst mage och värk. Blodsockerfall. Valet är lätt.

Låt var och en välja sin egen väg och respektera det val andra gör. Precis som du vill bli respekterad för dina val. Lätt som en plätt! Utan mjöl ;-D

Blir så fett glad

Visst är detta härlig läsning om sånt som jag redan vet om? Det är inte fettet som är farligt. Inte ens min fd företagsläkare kunde ju få mitt kolesterolvärde till dåligt, även om han nog gärna velat.

Nä, äta gott är inte fel. Inte på detta viset :-)